Frimärken visar att avsändaren har betalat för att brevet ska nå fram till mottagaren. Givetvis ska frimärket ha rätt valör för hur långt bort det ska skickas. Men så ha det inte alltid varit. Tidigare var det mottagaren som betalade för brevets resa.
1653 skapades det första märket som liknade frimärke. Det var en remsa som visade att posten var betald men den användes bara inom Paris stad. Det fanns inget lim på baksidan av remsan utan man fick sy fast märket på brevet eller använda en klämma. I slutet av 1600-talet fanns det även i Storbritannien liknande remsor som användes för post inom London stad.
Men annars så fanns det först i början av 1800-talet några städer som hade kuvert med tryckta sigill som frimärken och som gällde som stadspost.
När det första riktiga frimärket kom ut så var det först i Storbritannien och idén bakom var att man skulle ändra på vem som betalade för brevets resa. Ända till 1840 var det mottagaren som fick betala för brevets resa. Men i och med att frimärket kom till var tanken att det var avsändaren som skulle stå för betalningen. Tanken var också att brevportots pris skulle sänkas så att fler skulle ha råd att skicka brev. Det var också i Storbritannien man först startade enhetsporto, d.v.s. ett porto som gällde för brevets befodran inom hela landet. Snart tog resten av Europa efter samma modell av enhetsporto samt att avsändaren skulle betala för brevets befordran.
I Sverige gavs de första svenska frimärkena ut 1855. När de första frimärkena gavs ut började också människor samla på frimärken.
Om författaren